Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en ränteavgift som företag har rätt att kräva för fakturor som inte betalts innan förfallodatumet. Den tas ut som en extra kostnad utöver fakturans ursprungliga belopp.

Artikelns innehåll:
1. När du behöver betala dröjsmålsränta
2. Vad påverkar dröjsmålsräntans storlek?
3. Så räknar du ut dröjsmålsräntan
4. Kalkylator som räknar ut kostnaden

Klicka för att gå direkt ner till önskad rubrik

När du behöver betala dröjsmålsränta

Många företag skickar ut en påminnelse innan de tar ut dröjsmålsränta, men observera att de inte har någon skyldighet att göra detta. Du måste betala dröjsmålsränta om du inte betalat din faktura innan förfallodatumet och så länge följande villkor är uppfyllda:

• När företaget eller organisationen som utställt fakturan har angett att dröjsmålsränta kommer att tas ut om fakturan inte betalas inom förfallodatumet.
• Minst 30 dagar har gått från att fakturan sändes, oavsett när sista betaldatumet var.

De flesta fakturor ska betalas inom 30 dagar. Den sista punkten är relevant i de fall där köpeavtalet innebär att betalning ska ske innan den tidsgränsen. Till exempel kan köpeavtalet innebära att du ska betala din vara eller tjänst inom 10 dagar, vid leverans, etc. Dröjsmålsränta kan däremot inte begäras förrän minst 30 har gått från det att fakturan utställdes. Tidsfristen på 30 dagar kan ändras i separata avtal men det ska i sådana fall vara tydligt angivet när du köper din vara eller tjänst. Företag har ingen skyldighet att skicka ut en påminnelse innan de tar ut dröjsmålsränta.

Observera att det är andra regler som gäller för fakturor där båda parterna är näringsidkare. Om fakturan utställts i samband med de yrkesmässiga verksamheterna behöver det inte finnas någon upplysning om att dröjsmålsränta kommer att tas ut.

Vad påverkar räntan – tre faktorer

1. Hur många dagar som gått från det att fakturan förfallit tills dess att du betalat fakturan.

2. Hur mycket dröjsmålsränta som tas ut i proportion till den initiala kostnaden. Det finns reglerat i räntelagen och ligger nu på 8 procentenheter över Riksbankens referensränta.

3. Hur stor Riksbankens referensränta är.

Att dröjsmålsräntan får vara 8 procentenheter högre än referensräntan ska utläsas som att den totala dröjsmålsräntan kan uppgå till 8 % + referensräntan (om referensräntan ligger på 1 % blir den totala dröjsmålsräntan alltså 9 %).

Så här räknar du ut dröjsmålsräntan – beräkning

Du genomför en renovering av ditt badrum och anlitar en hantverkare för detta. Den totala kostnaden för arbetet blir 50 000 kr. Arbetet blir klart den första februari då hantverkaren ger dig en faktura som förfaller den första mars. Det är tydligt angivet på fakturan att dröjsmålsränta tillkommer om fakturan betalas efter förfallodagen.

När förfallodagen kommit och gått har du glömt att betala fakturan. Tyvärr kommer du inte ihåg det förrän 10 dagar efter förfallodagen. Referensräntan ligger vid tillfället på 1 procent och dröjsmålsräntan är 8 procent. Den totala dröjsmålsräntan blir alltså 9 procent.

Dröjsmålsräntan anges i en räntesats som gäller per år. Då du betalade fakturan tio dagar sent ska du betala 10/365 av 9 procent av 50 000 kr (utöver kostnaden för arbetet på 50 000 kr). Räntan räknar du ut enligt följande mall:

0,09 * 50 000 = 4500
4500 * 10/365 = 123,28 kr

Din totala dröjsmålsränta blir i det här fallet alltså 123 kr.