Så sätts bolåneräntan

Av: , Uppdaterad: 2024-12-11

Så sätts bolåneräntan

Styrräntan bestäms av Riksbanken och den ligger till grund för räntor men det är banker och långivare som själva bestämmer vilken bolåneränta du får för ditt bolån.

  • Riksbanken bestämmer styrräntan som sedan ligger till grund för in och utlåningsräntor för banker som vill låna av Riksbanken.
  • Banker och långivare bestämmer räntorna beroende på den konkurrensmässiga situationen samt hur villiga låntagare är att byta bank.
  • Konjunkturen påverkar räntesättningen.

Styrräntan bestäms av Riksbanken

Riksbankens uppgift är att styra mängden pengar i ekonomin och det gör de genom styrräntan eller policyräntan som det också kallas. In och utlåningsräntor för banker och långivare sätts utifrån Riksbankens styrränta.

Den påverkar alltså hur banker och långivare kan spara och låna från Riksbanken. Beroende på hur styrräntan sätts hos Riksbanken så påverkar den även dig och dina sparanden och lån hos banken.

Bankerna är inte skyldiga att följa styrräntan

När banker och långivare sätter sina marknadsräntor så är de inte skyldiga att följa styrräntan. Då lånemarknaden är en konkurrensmässig marknad påverkar detta mer hur räntan bestäms. Exempel på det kan vara att en bank lånar pengar av Riksbanken till en ränta av 2 %. Bank som vi kallar bank A tar då en högre utlåningsränta än 2 procent för att täcka räntekostnaden samt för att få en ränteintäkt.

För att ge ytterligare ett exempel så kan vi säga att bank A vill tjäna ytterligare mer pengar och sätter sin marknadsränta på 4 %. På den konkurrensmässiga marknaden för lån så ges så möjlighet för bank B att konkurrera med bank A och locka kunder till sig genom att sätta en ränta på exempelvis 3.5%

Möjligheten för bank C finns fortfarande att sätta en ränta som är ännu lägre än 3,5 %. Det är alltså frågan om konkurrens som påverkar hur räntorna sätts och hur villiga låntagare är att byta bank/långivare.

Räntor följer konjukturen

Beroende på hög eller lågkonjuktur så ser räntesättningen olika ut. Vid en högkonjuktur då riksbanken kan höja utlåningsräntan till exempel så försöker bankerna pressa sina räntor för att fler ska kunna låna. Ofta så finns en större motvilja att ta låna pengar då räntan höjs. Skillnaden mellan Riksbankens utlåningsräntor och bankernas marknadsräntor blir då alltså mindre.

🔗 Se historiska bolåneräntor