Driftskostnaden för hus, radhus och sommarhus

Minns du när du blev med hus för första gången? Det gör du säkert. Förutom den nyfunna friheten och ytan stötte du säkert på en serie obehagliga överraskningar i form av oväntade kostnader som hade en envis tendens att återkomma. Sophämtningsavgift, snöröjning och – sotning?!

Korn för korn fylls säcken, eller töms plånboken, månad efter månad. Det är dyrt att leva. Mycket dyrare än vad många förstår eller kan förmå sig att förstå.

Det är först när vi står där och granskar det första kontoutdraget som vi inser hur mycket vi kostade våra föräldrar.

Vad menas med drift?

Drift bör skiljas från lånekostnader och inbegriper inte sådant som amortering och ränta. Drift, ett för många fruktat och underskattat ord, beskriver i stället de löpande utgifterna för att bo och använda ditt hem. Denna samling kostnader finns vare sig det är en villa, ett radhus eller ett sommarhus. Allt det där som jag rabblade upp inledningsvis hör dit, men för att tydliggöra:

Vanliga driftkostnader

• Värme och inomhusklimat: Kostnaden följer teknikvalet och husets täthet. Effektivt system och tät konstruktion ger lägre förbrukning.
• El till vardagen: Ström för kyl, spis, tvätt, tork, belysning och laddning. Påverkas av apparaternas verkningsgrad och hur ofta de används.
• Vatten/avlopp (VA): Kommunal taxa eller egen anläggning som kräver skötsel och ibland service.
• Försäkringsskydd: Hem- och villadelar som täcker byggnad och saker, ibland med tillägg.
• Avfall/renhållning: Hämtning och behandling av sopor, ofta styrt av kärlstorlek och tömningsintervall.
• Avgifter för gemensam mark: Samfällighet eller bostadsrättsförening som sköter vägar, ytor och gemensamma funktioner.
• Väghållning utanför tätort: Vägförening som tar betalt för drift och underhåll av lokala vägar.
• Sot och brandskydd: Obligatorisk sotning och kontroll om du eldar i kamin eller panna.
• Tilläggstjänster: Larm, bredband, filter och service på värmepump, poolskötsel och liknande. Denna lista kan göras lång.

Påverkande faktorer

• Geografi: Tätort ger ofta jämna taxor. Glesbygd kan kräva egna lösningar som kostar mer.
• Boyta och byggår: Större yta och äldre standard drar mer energi. Nya, välisolerade hus drar mindre.
• Värmeteknik: Modern värmepump kan pressa elnotan tydligt jämfört med direktel eller gammal panna.
• Hur många som bor där: Fler personer ger mer dusch, disk, tvätt och därmed högre förbrukning.
• Vanor i hemmet: Innetemperatur, duschtid, tvättfrekvens och standby påverkar slutsumman.

Hus – störst frihet och störst spridning

I en fristående villa ligger ansvaret på dig. Till skillnad från radhus i samfällighet eller bostadsrättsförening finns sällan gemensamma avtal, så det mesta får du sköta själv. 

Tänk ett fristående hus på 140 m² med värmepump. Årsförbrukning för hushållsel, varmvatten och uppvärmning landar på cirka 10 200 kWh. Det ger el för ungefär 18 360 kr per år. Den fasta nätavgiften tillkommer med 4 800 kr. Försäkring ligger runt 5 500 kr per år. Vatten och avlopp cirka 4 500 kr. Sophämtning ungefär 3 000 kr. Bredband runt 4 800 kr. Samfällighet om sådan finns 1 500 kr. Sotning och enklare tillsyn cirka 600 kr. Den totala driftskostnaden blir då ungefär 43 060 kr per år, alltså runt 3 588 kr per månad.

Radhus – gemensamt där det märks

I radhus delar man ofta på sådant som märks i vardagen. Föreningen eller samfälligheten kan upphandla sophämtning, snöröjning och ibland uppvärmning. Det ger stabilitet och ibland bättre pris. El mäts oftast individuellt. Vatten kan vara schablon eller individuell mätning. Försäkringen blir i regel lägre än för en fristående villa. Radhus har mindre förlustytor än villor. Det ger ofta lägre uppvärmningskostnad.

Föreställ dig 110 m² i samfällighet, elvärme med enklare värmepump och lägre förluster. Årsförbrukningen blir cirka 7 500 kWh. Elkostnaden hamnar då runt 13 500 kr. Den fasta nätavgiften är 4 800 kr per år. Försäkringen cirka 3 800 kr. Vatten och avlopp runt 4 000 kr. Sophämtning 2 500 kr. Samfälligheten 2 400 kr. Bredband 4 800 kr. Tillsammans landar driften på ungefär 35 800 kr per år, alltså cirka 2 983 kr per månad.

Sommarhus – billigt på pappret, dyrt i praktiken

Fritidshus står oftast tomma stora delar av året, men de fasta kostnaderna försvinner inte för det. Detsamma gäller kolonilotter, någonting som många svenskar äger vid sidan av sommarhuset. När det gäller sommarhus med tillhörande kolonilott, lägg in en rad i budgeten för det oväntade som tenderar att komma efter vintern, särskilt i trä- och strandnära lägen. Många väljer dessutom att ta lån för att äga en kolonilott eller för att renovera sommarstället. Den finansieringen bör räknas som en separat kalkyl vid sidan av driften. Vad gäller att låna pengar för kolonilott finns särskilda saker som är viktiga att tänka på.

Anta ett fritidshus som används främst maj till september. Årsförbrukningen kan vara låg, säg 2 500 kWh, vilket ger ungefär 4 500 kr i el. Den fasta nätavgiften kvarstår året om, 4 800 kr. Försäkring runt 2 500 kr. Sophämtning säsong 1 500 kr. Vägavgift 800 kr. Vatten och avlopp, ofta enskilt, ungefär 1 500 kr i skötsel. Mobilt bredband 1 200 kr. Tillsyn och småutgifter 1 000 kr. Totalt blir det cirka 17 800 kr per år, vilket utslaget över året motsvarar ungefär 1 483 kr per månad.

Så gör du en enkel driftsbudget

Börja med de fasta avgifterna: elnät, försäkring, sophämtning och eventuella föreningsavgifter, se till att få med rubbet. Använd med fördel en budgetkalkylator. Lägg till uppskattad elförbrukning för hushållsel, varmvatten och uppvärmning. Använd föregående ägares siffror som bas, men kontrollera vanor och uppvärmningssystem. Räkna in vatten och avlopp utifrån fakturor eller kommunens taxa. Sätt ett litet belopp för återkommande skötsel som sotning och filter. Avsluta med en buffert på 10 till 20 procent för prisrörelser och kallare vintrar. I elvärmda småhus är uppvärmning och varmvatten ofta halva kakan. Börja där om du vill sänka kostnaden.