Skuldkvot för bolån

Av: , Uppdaterad: 2024-10-28

Skuldkvot - bolån

Går du i tankarna att ansöka om ett bolån finns det mycket att tänka på. Du kommer att stöta på flera begrepp som bankerna använder sig av. Ett av alla begrepp är skuldkvot. Vad menar då banken när de pratar om din skuldkvot?

Vad betyder skuldkvot?

Bolånets storlek i förhållande till inkomsten ger din skuldkvot. Skuldkvoten beräknas på samtliga som ska stå med på lånet. Det innebär att ju större bolån du har, desto högre blir din skuldkvot. Många banker använder sig av något som kallas för skuldkvotsgrundande skuld för bolån, vilket vi kommer att gå djupare in på i den här artikeln.

Skuldkvotstak

Från Finansinspektionen finns ett förslag på att det ska finnas ett skuldkvotstak på 450 %. Alltså att låntagare inte får låna mer än 4,5 gånger dess bruttoinkomst. Men, banker kan ha egna skuldkvotstak när det räknar – kontakta därför alltid banken för en exakt siffra.

Räkna ut skuldkvot

Hur räknar du ut din skuldkvot? Att räkna ut din skuldkvot är relativt enkelt. Följande formel används:

Bolån (kr) / Årlig bruttoinkomst (kr) = Total skuldkvotsgrundande skuld x 100

Det är en förenklad formel som används enbart för bolån, ska skuldkvot totalt sett beräknas ska du istället räkna med totala skulder och inte enbart bolån.

Exempel
Anna har bolån som uppgår till totalt 1 500 000 kr. Hon har en total bruttoinkomst på 350 000 kr om året. Anna har inga bidrag utan endast en månadslön från sin arbetsgivare. Hennes skuldkvotsgrundande skuld blir då:

1 500 000 kr / 350 000 kr = 4,28 x 100 = 428 %

Vad räknas som årlig bruttoinkomst

Bruttoinkomst är din inkomst innan skatt. Med andra ord inte beloppet som kommer in på kontot varje månad, utan beloppet är exempelvis din månadslön FÖRE skatt. I bruttoinkomsten ingår alla inkomster som du eller hushållet har. Det innebär att exempelvis barnbidrag och andra inkomster ska räknas med.

Påverka din skuldkvot

Det finns två sätt att påverka din skuldkvot åt ett positivt håll:

  1. Amortera på bolånet
  2. Öka bruttoinkomsten

Skuldkvoten för Sveriges hushåll har under flera år ökat. Även om boräntorna för tillfället ligger relativt lågt är det bra att försöka hålla nere din nivå på skuldkvot. När räntorna stiger kan det snabbt påverka ekonomin snabbt på ett negativt sätt.

Amorteringskrav baserat på din skuldkvot

Det finns ett amorteringskrav som innebär att du måste amortera på ditt bolån när din skuldkvot är för hög. Amorteringskravet gäller då bolånet överstiger 4,5 gånger av din årsinkomst. Då måste du årligen amortera 1 % på ditt bolån.

Exempel
Kalle har ett bolån på 4 500 000 kr och en årsinkomst innan skatt på 450 000 kr.

450 000 kr x 4,5 = 2 025 000 kr. Bolånet överstiger mer än 4,5 gånger av Kalles årsinkomst vilket innebär att han årligen måste amortera minst 1 % på sitt bolån.
4 500 000 x 1 % = 45 000 kr per år i amortering.

Hur påverkar skuldkvot möjligheten till lån?

Vilken skuldkvot en bank accepterar varierar, men det är en avgörande faktor för hur stort bolån du kan ta. Din bruttoinkomst är det som avgör hur stort bolån du kan ta, men en riktlinje du kan använda för att få en ungefärlig uppskattning är 450 % av din bruttoinkomst.

Exempel
Kajsa har en årsinkomst på 400 000 kr brutto. 400 000 kr x 450 % = 1 800 000 kr. Det ger henne en ungefärlig uppfattning om hur stort bolån hon kan få.

Andra faktorer påverkar

Det är inte enbart din skuldkvot som påverkar storleken på bolån, men den hjälper dig att få en uppfattning om vilka summor du kan röra dig inom. Varje bank kan ge mer exakta svar på vad de tittar på och vilken storlek på skuldkvot för bolån som de har som riktlinje.