Inteckning

En inteckning görs för att en fastighet ska kunna pantsättas för ett lån. När inteckningen registreras utfärdas ett pantbrev som fastighetsägaren kan använda för att ta lån med fastigheten som säkerhet. Banken eller långivaren som ger lånet får då rätt att kräva betalning ur fastigheten om låntagaren inte kan betala tillbaka skulden.

När en fastighetsägare vill belåna sin fastighet görs en ansökan om inteckning hos Lantmäteriet, som är den myndighet som hanterar fastighetsregister i Sverige. När ansökan beviljas utfärdas ett pantbrev, vilket är ett bevis på att fastigheten är intecknad för ett visst belopp.

Så går processen till

1. Ansökan om inteckning
   Fastighetsägaren ansöker om inteckning hos Lantmäteriet.
2. Utfärdande av pantbrev
   Lantmäteriet skapar ett pantbrev som motsvarar det belopp som fastighetsägaren vill inteckna. Pantbrevet kan vara digitalt men gamla pantbrev är fysiska, dvs i pappersform.
3. Pantsättning till långivare
   Pantbrevet överlämnas till banken eller långivaren som säkerhet för lånet.

Varför används inteckningar?

Inteckningar används för att ge långivaren en trygghet när de lånar ut pengar. Eftersom fastigheten står som säkerhet minskar risken för banken, vilket i sin tur kan leda till bättre lånevillkor för låntagaren, såsom lägre ränta.

Kostnader

När en inteckning görs tillkommer vissa kostnader:

• Stämpelskatt: En avgift som baseras på 2 % av inteckningsbeloppet.
• Administrativ avgift: En fast kostnad på 375 kr som tas ut av Lantmäteriet.

Skillnaden mellan inteckning och pantbrev

• Inteckning: Själva registreringen av ett belopp som fastigheten kan belånas för.
• Pantbrev: Dokumentet (eller den digitala posten) som bevisar att en inteckning finns.

Exempel på användning

Om en fastighetsägare vill låna 1 miljon kronor kan en inteckning göras för det beloppet. Ett pantbrev utfärdas och överlämnas till långivaren. Om lånet inte betalas tillbaka har långivaren rätt att kräva betalning genom att sälja fastigheten.

Vanliga frågor och svar